Firewatch är ett datorspel från 2016 som var indiespelutvecklaren Campo Santos debutspel. Det hade i december 2016 sålts i över en miljon exemplar och har släppts till bland annat PC, Xbox One, Playstation 4 och Nintendo Switch. I april 2018 köptes Campo Santo upp av Valve, som bland annat har utvecklat spelserien Half-Life och äger den digitala speldistributions-plattformen Steam.

Walking simulator

Firewatch brukar ofta benämnas som en så kallad walking simulator, vilket innebär att spelet handlar mer om att gå omkring i en stor värld och uppleva storyn och titta på saker snarare än att hoppa och skjuta eller utföra andra mer actionbetonade moment. Ett annat utmärkande drag för denna typ av spel är att man inte behöver känna stressen från att någon fiende ska komma och döda en. En walking simulator är helt enkelt en mer avkopplade form av spel.

Spelet fick väldigt goda omdömen av recensenter och hade under 2018 sålt i över 2,5 miljoner exemplar, sammanräknat på alla plattformar. Det har en stor fanskara och man kan till och med köpa sig en kaffemugg, ett mobilskal eller en T shirt med tryck av den ikoniska Firewatch-loggan.

Karaktären man spelar heter Henry och man får jobb som parkvakt ute i en nationalpark någonstans i den amerikanska delstaten Wyoming. Tidsmässigt utspelar sig spelet 1989, ett år efter den stora skogsbranden i Yellowstone nationalpark. Som hörs av speltiteln ingår det i ens jobb att hålla utkik efter eventuella bränder från det höga utkikstorn man installerar sig i det första man gör. Där har man även sitt lilla krypin med möjlighet att sova och laga mat. Märkligt nog har man ingen kikare i spelet, vilket annars borde vara en del av standardutrustningen för en person med denna typ av arbetsuppgifter. Det verkar dock vara tekniska begränsningar i spelmotorn som satt stopp för det.

Kompassen ett viktigt hjälpmedel

Det första uppdraget man får ta sig an är några ungdomar som skjuter fyrverkerier en bit in i parken, trots att det är förbjudet och det råder eldningsförbud. Man har hela tiden kontakt via sin walkie-talkie med en kvinna som heter Delilah och som verkar ha rollen som någon slags chef över alla parkvakter. Det är konversationen mellan de två som till stor del bygger spelet, samt de vackra vyer som spelet bjuder på. Den grafiska stilen är ganska avskalad men estetiskt tilltalande och man får spela under dygnets alla timmar.

Till sitt förfogande har man även en del hjälpmedel som karta och kompass. Man har inga uppdragsmarkörer, som i många andra spel, utan man får använda sin kompass och plocka fram kartan för att se i vilket väderstreck man ska gå. Fullt så svårt är det dock inte eftersom man ser sin egen position på kartan varje gång man plockar upp den, så man märker ifall man är på väg i helt fel riktning. Efter hand som man upptäcker platser markeras dessa också ut på kartan. Det finns dessutom lådor utplacerade lite varstans där man kan hitta förnödenheter och även få information om intressanta platser att rita dit på sin karta.